Hej. Det regnar ute. Jag vill att det ska vara många dagar kvar till helgen, många långa dagar som man kan planera på. Nu lyssnar jag på Melissa Horn och gråter, orkar inte låta bli längre. Tänker på avstånd, tänker och funderar över varför pengar ska förstöra allt, varför tid ska vara så lite. Jag vill bara vara hos dig, hela tiden, och det gör så jävla ont att inte kunna, hur mycket jag än vill. Brukade alltid säga att allt går, bara man vill, nu vill jag något mer än något någonsin men det går inte. Sen tänker jag på honom, han som kan vara här om han vill, men jag vill ju inte det, jag vill att han som inte kan vara här ska vara här. Jag vill se i hans mörka ögon, låta dem glittra i mina. Jag vill bli förlorad i hans famn, bara låta mig försvinna för en stund i hans värme, somna till hans hjärtslag och andetag. Varför ska jag vara här för? Jävla skit. Har varit så glad hela veckan och lämnat problemen kvar till nu och nu ångrar jag det. Han kommer vara så nära, dagarna lediga och fria, men fuck it, jag hatar att det ska vara såhär, jag hatar att vara fast här i jävla sandviken-helvete.


if someone loves you, they shouldn't have to say it. You should be able to notice it.