2 April 2009

Du är finast och du är bäst,
kanske är det därför som jag tänker på dej mest.
En dag utan dej,
det är ingenting för mej.
Utan dej vid sidan hur orkar jag då,
men lyckan tillsammans är för långt borta för att nå.
Tyvärr måste jag längta efter dej varenda dag,
för du var fan den enda som älskade mitt jag.
Du visade mej vägen och du ledde mej till lycka,
men nu vet jag inte längre vad jag ska tycka.
En lögn och en diss,
då kände jag att allt var en miss.
Allt jag trodde att vi hade var tydligen inte sant,
alla våra minnen står nu helt på kant.
Du tog det som ett spel,
men jag kan säga att du trodde fel.
Kom ihåg mej,
för jag kommer ihåg dej.
Jag kommer alltid finnas här och stå på din sida,
för med mej vid liv kommer du aldrig att få lida.

Det var så länge sedan, mer än två år nu, men jag kommer ihåg allt som om det vore igår.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0